fredag 1 april 2011

One Eye Force (Italien 1982, HemVideo Danmark)

Originaltitel: Anno 2020 - I gladiatori del futuro
Regissör: Joe D'amato och delvis George Eastman


Postapokalypsfilm? Ja. Westernfilm? Ja, det också. One Eye Force (Anno 2020 - I gladiatori del futuro) är internationellt kanske mest känd under titeln 2020 Texas Gladiators och är Joe D'amatos första bidrag till postapokalypsgenren, men George Eastman stod tydligen lika mycket bakom kameran (och improviserade ihop en halvtimme av filmlängden) som D'amato gjorde.

Ett gäng självutnämnda framtidspoliser, Nisus (Al Cliver), Catch Dog, Jab, Red Wolfe (Hal Yamanouchi) och Halakron, alla i bar överkropp och med patronbälten hängandes över axlarna är ute i...eh...övergivna fabrikslokaler för att rädda
de oskyldiga från ondskans klor. I vad som ska likna en kyrka överfaller olivgrönmålade katastroföverlevare/kringstrykare (med olivgrön lera i håret) en präst och några nunnor medans våra självutnämnda Texas Rangers lugnt väntar och observerar. Prästen spikas fast på ett kors, 2 av nunnorna skär halsen av sig själva med hjälp av glassplitter och precis när en våldtäktsscen dragit igång väljer de fem att ingripa. Den skäggstubbige Jab, med en cigarill i mungipan (En Clintanhälsning måntro?) avlossar sin revolver och en våldsam fight bryter ut. Catch Dog som i stridens hetta bestämt sig för att våldföra sig på Maida (Sabrina Siani!) utesluts ur gruppen och förvisas.

Hux flux har det utan förvarning gått 5 år, Nisus har barn med Maida och dessutom är han Mr Handyman hos en grupp hårt knegande överlevare som försöker laga och/eller utvinna något i en fabrik. (De ovanligt trevliga fabrikslokalerna återkommer i D'amatos andra film i postapokalypsgenren, Endgame.) Vad dom egentligen försöker laga eller utvinna är ganska luddigt. Fabriksområdet är omgivet av barrikader, bl.a de vita spetsiga, blinkande konerna som återfinns vid utfartstunneln i 2019 - After the Fall of New York.
Lustigt att dom är med i den här filmen från första början, dom passar mycket bättre in 2019.

Den nu motorcykelburne antagonistern Catch Dog återvänder och anfaller fabriken tillsammans med massa andra motorcykelburna banditer. Bakom sig på hojen har han en blond tjej som blir dödad i striderna. Den här korta scenen är plankad rakt av från Mad Max 2 - The Road Warrior där Wez blonda boy-toy får smaka på Feral Kid's bumerang. Strax efter detta dundrar fascisterna (som Catch Dog samarbetar med) in, ett återkommande tema i postapokalypsfilm och något som även speglar italiens historia. Ledda av Black One, Fascistflintisen numero uno som skrattar vansinnigt och förkunnar "We are the New Order", marscherar brunklädda militärer med forcefieldsköldar in i fabrikskomplexet och tar över makten och förslavar knegisarna efter ganska mycket pang-pang.

Fast...så stod det ju inte på insticket? Kan jag få mina pengar tillbaka?

"Vi är i Texas efter år 2000. Staten präglas av stora boskapsflockar men en mer futuristisk bild dominerar. Nya bilar i ett nytt årtusende och även helikoptrar är en del av motorvägen. En vetenskapsman har uppfunnit ett nytt vapen som samtidigt har många läkande krafter. Ett brutalt gäng lett av den notoriske One Eye vill lägga vantarna på vapnet och försöker att göra det genom att kidnappa vetenskapsmannens dotter. Här har du gängkriget i en inte så fjärren framtid. Action som susar i dina öron och gör så det svartnar för ögonen. En riktig videofilm"

Jag slutar aldrig förvånas över förledande eller korkade baksidestexter på vhs-film. Första gången kände jag mig snuvad på konfekten när filmen inte alls handlade om det baksidestexten förkunnande, men nu har jag bara kul åt det. Vid tillfälle ska jag ägna ett inlägg åt just förvillande och dumma baksidestexter.

Ungefär halvvägs in i filmen har fascisterna som sagt tagit över fabriken och en viktig (?) karaktär har oväntat nog fått stryka med. Nu sadlar vi om, det är dags för westernfilm. Jag vill inte avslöja för mycket av handlingen, men vi bjuds på en ovanligt häftig roulettescen, regelrätta (nåja) westerndueller och shooutouts (i ett stenbrott, hurra!), hård gruvdrift och filmindianer med standardrepliker enligt filmindianstandardmall 1A. Här har man dock fått nöja sig med lönnfeta italienare som dragit på sig peruker från Buttericks italienska motsvarighet.
One Eye Force är bitvis en ganska rörig film och är ganska olik mycket av det som postapokalypsgenren har att bjuda på. Man bör dock ha i åtanke att det här är en av dom första italienska postapokalypsfilmerna, den kom året efter Mad Max 2 - The Road Warrior och är intressant just eftersom den inte är så pass exploaterande som många andra postapokalypsrullar. (Inget ont menat, jag älskar totalexploaterande PA-filmer)
I all sin rörighet vad gäller story och genre har den ändå ganska mycket att bjuda på.



Postapokalypsinfo:
År: 2020
Landskap: Fabrikslokaler, grustag/stenbrott, gruva och en skog full av indianer!
Apokalypsen orsakades av: Kärnvapenkrig.
Story: Utesluten
Modifierade fordon: En rejäl lastbil som även finns med i Endgame och Warrior of the Lost World samt en fräsig silvrig bil.
Brist på mat/vatten/bensin: Nej/Nej/Nej.
Hockey/fotbollsskydd: Nej. Mest läderharnesk, vit byggarhjälm eller brunskjorta. Fritt val!
Nitat läder: Minimalt. Nitläderknogjärn (som återanvänds i 2019 - After the Fall of New York) är en kul detalj.
Mutanter: Framgår inte tydligt. De olivgröna våldsverkarna i början verkar rätt långsamma/tröga.
Soundtrack: Synth och på sina ställen saxofon. Osäker på om det är synthsax eller riktig sax.

1 kommentar:

  1. Not the greatest italo 80s low budget release. In fact, quite substandard. D'Amato better efforts in his sleazoid back catalog.

    SvaraRadera